Tjejen som gillar att ha m�nga bollar i luften...

 

ejong.jpg (95610 bytes)  

Jag �r en person som gillar n�r det h�nder saker runt omkring mig...men vad sysslar jag med egentligen...

Ja, det �r allt m�jligt det... Mitt st�rsta intresse �r idrott i alla de former. Idrott p� tv�ren, idrott p� bredden, idrott p� l�ngden...
Roligast �r utantvekan bollsporter...innebandy, fotboll, bandy och volleyboll...inte nu f�r att jag �r speciellt duktig men det �r roligt att jaga bollar och man t�nker inte p� att man tr�nar...

F�r n�gra �r sedan t�vlade jag i skidskytte. Jag b�rjade n�r jag gick i klass 5 och h�ll p� i 6 �r. Min st�rsta framg�ng var d� jag blev trea i ungdoms SM. Annars har jag vunnit n�gra cuper och DM t�vlingar...Det var kul att h�lla p� men det tog s� mycket tid... ...s� nu h�ller jag p� mest f�r skojs skull...

...och n�r jag har tid och ork...

�ker skidor, skridskor, skjuter och springer i skogen...

Andra intressen: vara med kompisar, g� p� bio, l�sa b�cker, festa och annat roligt...
 
 

 

 

10.jpg (5572 bytes)Story of my life...

 

980827

BUSHBON SOM FLYTTADE TILL STORSTAN

Sant som det �r sagt...
Lilla jag flyttade "l�ngt s�derut" h�sten -97. S�der och s�der, det beror p� vilken lands�nde du kommer ifr�n har jag f�tt l�ra mig.
Men jag som �r uppvuxen i Tornedalen i en pytteliten by p� 400 pers vid namn Heden�set (Heden�set ligger vid den Svensk/Finska gr�nsen 4 mil s�der om Polcirkeln) tycker att Ume� ligger s�der ut...
S�, varf�r flyttade jag fr�n denna fantastiska del av Sverige...
Jag skulle studera heltenkelt. Det som l�g n�rmast tillhands var universitetet i Lule�, men det ligger alldelses f�r n�ra, p� mindre �n 2 timmar skulle mina "k�ra f�r�ldrar" ha m�jligheten att "titta in" och det ville jag ju inte...dessutom har jag varit i Lule� ett flertal g�nger...

Nu har jag bott i Ume� �ver ett �r och trivs som fisken i vattnet...

P� gymnasiet l�ste jag ekonomi men jag k�nnde att det inte riktigt var min grej s� d�rf�r har jag g�tt ett naturvetenskapligt bas�r h�r i Ume�. Det �r n�got jag aldrig kommer att �ngra... Tempot var h�gt men det var det roligaste �ret hittills. Bra l�rare och suver�na klasskompisar...

I �r ska jag b�rja p� ett civilingenj�rsprogram i teknisk naturvetenskaplig kemi... F� se hur det g�r jag hoppas att det blir kul...men det f�r framtiden utvisa...

 

990607

�NTLIGEN SOMMAR OCH SOL

Nu har jag pluggat TNK ett �r och visst har det varit roligt men jag �r less p� att l�sa...i sommar ska jag jobba som lokalv�rdare och sedan f�r jag se...jag har tagit studieuppeh�ll f�r ett �r fram�t iallafall...flyttat hem igen...

 

H�sten -99

FRAMTIDEN F�R UTVISA

Allt g�r inte som man t�nkt sig...i sommras fick jag veta att jag har cancer... Hela sommaren har jag varit ovanligt tr�tt, men jag har trott att detta berott p� n�got annat, jag har inte riktigt k�nnt mig som "mig sj�lv" eftersom jag inte har orkat engagera mig i n�gon eller n�got. Festa har jag inte heller gjort iallafall inte som jag brukar...men s� kom andra tecken...som det att jag fick fruktansv�rt ont i magen. Trodde f�rst att jag �tit n�ge d�ligt, men efter tre dagar "gav jag upp" och gick till l�karen. Detta h�nde samma vecka som Matarengi marknad skulle vara, typiskt mig att missa denna tillst�llning...Jag fick en remiss till Kalix och sedan vidare till Ume� efter att de konstaterat att de k�nde n�gonting i buken...I Ume� blev jag opererad och efter n�gra veckor hade de analyserat cellproverna...det var en elakartad tum�r = cancer. Detta kom givetvis som en chock och �nda sedan operationen har mitt liv varit "upp och ner"...jag har f�tt cellgifter f�r att f� bort tum�ren. Cellgiftsbehandlingarna har varit tuffa och man har tagit mycket p� "krafterna". Till slut blir provtagningarna, cellgifterna och allt detta vardag. De l�kare och sjuksystrar som jag har haft att g�ra med har varit underbara!!! Det som var jobbigast under hela perioden var nog den tid som jag inte visste om cellgifterna hj�lpte, om jag skulle f� leva eller om jag skulle g� den andra v�gen. I s�danna h�r situationer finns det ju bara tv� v�gar... Jag har g�tt upp i vikt och tappat allt mitt h�r, men nu �r det �ver f�r den h�r g�ngen i allafall. Nu �r det bara att komma igen...och snart �ntligen f� k�nna sig "normal".

Man s�ger ju att det finns inget ont som inte har n�got gott med sig...Jag har l�rt mig att jag inte kommer att leva i all evighet och att livet �r n�got man ska ta vara p�...jag �lskar att leva!

 

2000-04-24

"Ur kaoset h�rdes en r�st som sade :-Le och var glad ty det kan inte bli v�rre. Jag log och var glad och det blev v�rre..."

Det som inte fick h�nda h�nde. Jag har blivit sjuk igen...Det �r snart fem m�nader sedan jag fick min "sista" cellgiftsbehandling. Den h�r g�ngen gick det allting v�ldigt fort, jag har inte m�rkt av sjukdomen mer �n att jag d� och d� har haft ont i magen och att jag har varit lite mer anf�dd �n jag borde varia d� jag tex. g�tt upp f�r trappor. Grejen �r v�ll den att kroppen och konditionen inte hunnit infinna sig sen den senaste perssen, s� alla "symtom" kunde jag med l�tthet "f�rklara".

Jag och min lillebror Per hade planerat att �ka till Thailand och luffa runt i tre veckor med start fr�n 2 april, s� jag tog mig i kragen och gick till l�karen f�r att unders�ka mina "magsm�rtor". F�rst uppt�ckte l�karen inte n�got men efter en grundlingare unders�kning "hittade" l�karen n�gonting som inte s�g s� bra ut och som skulle kollas upp n�gra dagar senare. Vilket avgjorde att vi avbest�llde resan. Med facit i handen var det nog det klokaste jag kunde g�ra. Man kanske inte �r s� dum som man ser ut �nd�! ;)

Samma s�ndag spelade jag beachvolleyboll (det var norrlandsderby, beh�ver jag till�gga att mitt lag f�rlorade?) Jag tyckte att det gick ovanligt segt att spela, men har man festat dagen innan s� har man ju en "f�rklaring". I andra sett fick jag s� otroligt ont i magen s� jag avstod fr�n forts�tta spela. Direkt efter matchen gick jag till sjukan. S� var karusellen ig�ng igen. Anledningen till att jag hade ont var att det under matchen uppst�tt en inre bl�dning. L�get har varit v�ldigt kritiskt ett tag. Jag l�g p� intensivv�rdsavdelningen i n�gra dar. Idag har jag legat p� sjukhus i sammanlagt 22 dagar. Men nu b�rjar det iaf. bli b�ttre. I natt var min f�rsta natt hemma, vilket var underbart! Att f� sova i sitt eget rum i sin egen s�ng!

Att g� fr�n ett v�ldigt aktivt och socialt liv till att i princip p� ett �gonblick bli s�ngliggandes �r inte att rekomendera. Det jobbiga �r att det k�nns som om jag �r tv� personer som inte h�r ihop. En Eva som just nu sitter framf�r datorn och uppdaterar sin hemsida i sitt lilla studentrum. Livet k�nns toppen och det enda som p� utsidan skvallrar om att n�got �r galet �r mitt bl�a band p� h�gerhandleden. Den andra Eva tar sina sprutor och medeciner och har cancer...jag tror inte det har g�tt upp f�r mig riktigt att jag �r sjuk.

Att d� �r jag fruktansv�rt r�dd f�r att g�ra, men orkar inte bearbeta r�ddslan eller fundera �ver d�den dessmera just nu. Andra saker som �r jobbiga �r att jag vet att m�nniskor om n�gra dagar/veckor/m�nader kommer att se p� mig att jag �r sjuk. H�ret kommer att falla av igen, jag kommer att g� upp i vikt osv.... Att ens utseende f�r�ndras �r v�ldigt jobbigt, �ven om utsidan inte ska ha n�gon betydelse...s� har den det. En annnan tung bit �r all ovisshet. Jag kan inte planera n�gonting i f�rv�g, mitt liv v�nder p� 1 timme. Det finns ju heller inga garantier p� att den behandling jag just nu f�r hj�lper... Jag vet inte hur l�nge jag kommer att vara sjuk, fast samtidigt finns det ju ingen p� denna jord som s�ga hur l�nge de kommer att f� vara friska.

Jag har tur som har s� m�nga otroligt go`a v�nner! =0) Jag vet inte vad jag skulle g�ra utan er! Allt ni g�r betyder s� mycket f�r mig... Det �r verkligen ett otroligt st�d som ni har gett mig. Jag vill verkligen tacka f�r allt ni g�r f�r mig, det betyder otroligt mycket att f� ha v�nner som er! N�r det h�r �r �ver blir det en riktig fest! Vill �ven tacka mina f�r�ldrar och syskon, kan inte alltid vara s� l�tt att han en dotter som mig...ni �r iaf. underbara.

 

2000-04-27

"Fick ett positivtbesket-cellgifterna hj�lper!!! =0)"

Hmmmmmmmm sitter h�r igen framf�r datorn. Jag gjorde ett ultraljud i tisdags och det visar att tum�ren har slutat v�xa, har tom krymt n�gra milimeter. F�rsta delm�let �r n�tt, tum�ren har slutat v�xa. Vilket betyder att cellgifterna hj�lper!!! Jag kan inte beskriva den l�ttnadsk�nsla jag k�nde n�r jag fick beskedet, m�ste medge att jag fick t�rar i �gonen...jag �r s� himmla glad. *ooooooooooooohhhhhhh* det �r s� otroligt, otroligt sk�nt! *stort brett leende* Jag vet inte dessmer om min framtid f�rutom att jag har permiss fram till fredag d� jag ska ta nya blodprover. L�karna funderar p� att ge mig n�gra cellgiftsbehandlingar till innan de b�rjar str�la men det f�r jag v�ll se senare. L�get verkar iaf. vara stabilare vilket inneb�r att jag snart blir utskriven och det ska bli assk�nt...Fr�n det ena till det andra s� har jag f�tt l�na mina f�r�ldrars digitalakamera s� nu ska minsann min hemsida bli uppdaterad p� bilder h�r ifr�n UM�...Nej, nu ska jag bege mig ut i verkligheten och fotografera. CS

 

 

4.jpg (4625 bytes)Tillbaka... 4.jpg (4625 bytes)